
Maskinsäkerhet
Maskinsäkerhet syftar till att förebygga olycksfall i arbetet samt uppnå en god arbetsmiljö. Det är viktigt att följa de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som specificeras i maskindirektivet. Som ett frivilligt hjälpmedel för att uppnå säker användning av maskiner och tillverkning av maskiner kan standarder användas.
Det förekommer tekniska krav (minimikrav) för maskiner tillverkade före 1995.
För maskiner som ska säljas eller tas i bruk på marknaden efter 20 januari 2027 gäller maskinförordningen.
Vad är maskinsäkerhet?
Maskinsäkerhet handlar om att säkerställa maskiners säkerhet under tillverkning och vid användning så att de inte ska utge risker för användarna. Det innebär att de aktuella lagkraven ska följas samt att identifiera och minimera risker. Till hjälp finns dessutom olika standarder.
En maskin tillverkad efter 1995 som har ett CE-märke visar för användaren att maskinen uppfyller Maskindirektivets grundläggande säkerhetskrav och att en riskanalys utförts av tillverkaren när den sattes på marknaden. Att maskinen har en CE-märkning innebär dock inte att den per automatik är säker utan behöver regelbunden riskbedömning och riskreducering samt dokumentation.
Grundläggande riktlinjer för maskinsäkerhet
För att uppnå rätt nivå av maskinsäkerhet enligt gällande lagar och förordningar krävs bland annat att maskiner uppfyller Maskindirektivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav. Dessa krav är utformade för att skydda maskinanvändare från skador och olyckor i arbetet genom att säkerställa kvalitetsnivån på de produkter som sätts på marknaden.
För en maskin som är tillverkad före 1995 är reglerna annorlunda. Då gäller istället endast kraven “Användning av arbetsutrustning”, även kallat “minimikraven”. Föreskriften gäller användning av arbetsutrustning i arbetet och bygger på EU-direktivet.
Att uppnå maskinsäkerhet innebär också att man behöver göra egna regelbundna riskbedömningar av maskinerna och det kan vara en god idé att använda sig av checklistor för att säkerställa den dagliga driften av maskinen. Vid en väsentlig förändring av maskinen behövs alltid en ny CE-märkning och riskbedömning.

Säkerhetsstandarder
Det finns flera standarder som reglerar maskinsäkerhet, exempelvis ISO 12100 (Konstruktionsprinciper för riskbedömning och riskreducering) och SS EN ISO 13849 (Säkerhetskrav och vägledning kring konstruktion samt integrering av säkerhetsrelaterade delar i styrsystem). Dessa standarder beskriver mer detaljerat hur man ska utforma och använda maskiner för att uppfylla säkerhetskraven.
Metoden för riskuppskattning i CEDOC är i enlighet med standarden för riskbedömningar EN ISO 12100:2010. CEDOC har också inbyggt användarstöd i samarbete med SIS för EN ISO 13854, EN ISO 13855 samt EN ISO 13857.
Riskbedömning
Riskbedömning är en viktig del inom maskinsäkerhet, vilket innebär att identifiera risker, vidta åtgärder för att minska/eliminera dessa risker samt att samtliga risker och åtgärder dokumenteras på rätt sätt, i enlighet med lagen. En korrekt riskbedömning och riskreducering, samt dokumentation är avgörande för att säkerställa maskinens säkerhet för användarna.
CEDOC är ett effektivt verktyg för att skapa ett strukturerat arbetssätt med riskbedömning och som verktyg för att säkerställa efterlevnad av lagkraven.
Maskinskydd och säkerhetsfunktioner
Maskinskydd syftar till att skydda användare från de risker som kan uppstå vid användning av maskiner. Risker bör konstrueras bort av maskintillverkaren i ett tidigt skede, alternativt kan olika maskinskydd användas för att uppnå maskinsäkerhet.
Det finns olika typer av maskinskydd och säkerhetsfunktioner som kan användas för att skapa säkrare arbetsplatser. Några exempel är fasta skydd (staket), öppningsbara förreglade skydd (dörrar) samt avkännande skyddsutrustning (ljusridåer eller tryckmattor).
Säkerhetsfunktioner kan vara nödstopp, bromsar och säkerhetsstopp. Om specifik utrustning ska användas bör det också framgå (exempelvis handskar, glasögon eller skyddskläder). Dessa olika typer av maskinskydd och säkerhetsfunktioner är exempel på hur oavsiktlig åtkomst till riskområden kan förhindras och minimera samt eliminera risken för olyckor.

Vad säger Maskindirektivet?
Maskindirektivet 2006/42 EG är en EU-lagstiftning som anger de grundläggande hälso- och säkerhetskraven som maskiner som sätts på marknaden inom EU behöver uppfylla.
Maskindirektivet definierar vad en maskin är men kan tolkas olika. Utgångspunkten är att maskinen utför arbete med hjälp av energi och kraft som ej är muskelkraft. Maskiner kan dessutom vara fullbordade eller delvis fullbordade, samt kompletta eller sammansatta till en anläggning med flera styrenheter.
Ovanpå maskindirektivet finns säkerhetsstandarder av typerna A-standard (Generella förhållanden), B-standard (Vissa typer av utrustning) och C-standard (Specifik maskin), vilka kan vara lättare att följa om de överensstämmer med de maskiner som du tillverkar eftersom standarder är mer konkreta än maskindirektivet.
För de maskiner som tillverkades före 1995 är reglerna annorlunda. Då gäller istället endast kraven “Användning av arbetsutrustning”, även kallat “minimikraven”. Föreskriften gäller användning av arbetsutrustning i arbetet och bygger på EU-direktivet.
Läs mer om CE-märkning och maskindirektivet.
När börjar maskinförordningen gälla?
Maskinförordningen gäller från och med den 20 januari 2027. Den ersätter det tidigare maskindirektivet och innehåller uppdaterade krav och riktlinjer för maskinsäkerhet. Maskinförordningen behandlar bland annat risker inom ny teknik, exempelvis AI (Artificiell Intelligens) och förordningen har redan nu stöd i CEDOC.
Är Maskindirektivet 2006/42 EG fortfarande giltigt?
Ja, om maskinen planeras att tas i drift, användas eller säljas på marknaden innan den 20 januari 2027, då maskinförordningen träder i kraft, ska maskinen följa direktivets bestämmelser. Däremot ska maskiner som planeras att tas i drift, användas eller säljas på marknaden efter den 20 januari 2027 inte tillämpas av Maskindirektivet 2006/42/EG, utan av Maskinförordningen 2023/1230.
Måste en maskin vara CE-märkt?
Ja, maskiner som omfattas av maskindirektivet måste ha en CE-märkning för att få säljas och/eller tas i drift inom EU. En CE-märkning kan visa på att maskiner uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven enligt maskindirektivet, men ni ska alltid göra er egna bedömning och dokumentera detta.
För att CE-märka en maskin behöver bland annat följande krav uppfyllas:
- Att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gällde vid tillfället då den såldes/släpptes på marknaden.
- Märkning med uppgifter om tillverkare, serie- och typbeteckning och övrig nödvändig information som exempelvis maxvikt och maxhastighet.
- Skriftliga upplysningar och varningar på svenska (i Sverige).
- Svensk bruksanvisning (i Sverige).
Tekniska krav
I Användning av arbetsutrustning, AFS 2023:11, finns tekniska krav, vilka är relaterade till minimikraven. De tekniska kraven är grundläggande för maskiner tillverkade före 1995.
De allmänna grundläggande förhållandena för riskbedömningsarbete benämns i standarden SS-EN ISO 12100.
Standarden ISO 13849-1 används för att bedöma säkerhet i styrsystem, PLr (Performance Level Required).
De tekniska kraven styrs av lagkrav. Standardernas uppgift är att vägleda genom praxis och hur man bör resonera samt agera för att uppnå säker användning av maskiner. Att använda standarder är frivilligt, men ett bra sätt att säkerställa säker användning samt effektivisera resurser och kostnader.
Utbildning och kunskap i maskinsäkerhet
För djupare förståelse och kunskap kring maskiner, standarder, direktivet eller maskinsäkerhet i arbetsmiljön finns vårt systerbolag och partner JL Safety nära till hands och erbjuder både konsultation och utbildning inom maskinsäkerhet.
Frågor och svar
Vilka lagar och standarder reglerar maskinsäkerhet?
Maskinsäkerhet regleras i dagsläget av rättsakten maskindirektivet, men kommer ersättas av Maskinförordningen som träder i kraft den 20 januari 2027.
Lagar och regler som beslutas på EU-nivå kallas rättsakter. EU-kommissionen fattar beslut om rättsakter av olika slag, där en del är rekommendationer medan andra är bindande. De rättsakter som likställs inom EU föreslås som förordningar, medan de rättsakter som lämnar valmöjlighet för EU-länderna hur de vill uppnå ett uppsatt EU-mål beslutas som direktiv.
Beroende på när en maskin sattes på marknaden gäller olika lagkrav. För maskiner tillverkade innan 1995 gäller “Användning av arbetsutrustning” 2009/104/EG Bilaga I (EU nivå) AFS 2006:4 Bilaga A (Svensk lag).
Maskiner som tillverkades mellan 1995-2010 faller under “gamla maskindirektivet” och skiljer sig inte avsevärt från nuvarande maskindirektivet. Nuvarande maskindirektivet kommer gälla maskiner som sätts på marknaden fram tills att maskinförordningen träder i kraft den 20 januari 2027.
Harmoniserade standarder
Det finns utöver lagkraven stöd i form av många harmoniserade standarder som berör maskinsäkerhet, vilka i Sverige tas fram av Svenska Institutet för Standarder, SiS. Exempel på standarder som berör maskinsäkerhet är SS EN ISO 13849 som berör säkerhetsrelaterade delar av styrsystem och ISO 12100 som berör konstruktionsprinciper för riskbedömning och riskreducering. Ni hittar samtliga standarder och mer information kring standarder på SiS hemsida under maskinkategori 14.
Hur minskar man riskerna vid maskinanvändning?
För att minska riskerna vid maskinanvändning bör man genomföra en noggrann riskbedömning och vidta åtgärder för riskreducering. Det är också bra att följa relevanta standarder och riktlinjer. EN ISO 12100:2010 är en A-standard som specificerar metoder och principer kring konstruktion av säkra maskiner, som kan tillämpas regelbundet för alla typer av maskiner från det att de tillverkats och vidare under hela maskinens livstid.
3-stegsmetoden är också ett bra verktyg för att reducera riskerna vid användning och tillverkning av maskiner och bygger på följande tre steg:
- Konstruera bort eller minimera risker under design-stadiet av maskinen.
- Bygg bort risker med hjälp av skydd.
- Informera eller varna användare om möjliga kvarstående risker.
Sammanfattningsvis är det särskilt viktigt att jobba strukturerat med god dokumentation för att minska riskerna vid användning av maskiner, och med CEDOC som verktyg kan ni få utmärkt stöd för det.

Vad innebär riskbedömning för maskinsäkerhet?
Riskbedömning innebär att identifiera potentiella risker och vidta åtgärder för att minska dessa. Det är en viktig del av arbetet i att säkerställa att maskiner är säkra att använda.
Med det menas att oavsett om du tillverkar maskiner, maskinlinjer, bygger om maskiner och processer eller köper in en maskin och ska använda den i din dagliga verksamhet så kan CEDOC användas för att utföra riskanalyser och ta fram färdiga åtgärdsplaner.
Vilka är de vanligaste utmaningarna inom maskinsäkerhet?
Vanliga utmaningar inom maskinsäkerhet är att hålla sig uppdaterad med de senaste standarderna och reglerna, samt att ha en bra struktur för att genomföra effektiv riskbedömning och riskreducering och att dokumentera detta på ett bra sätt.
Med CEDOC som verktyg är det enklare att jobba strukturerat med riskbedömning, CE-märkning och dokumentation för att säkerställa och upprätthålla säker användning av maskiner.
Det är viktigt att notera att CE-märkningen inte är en kvalitetsmärkning utan snarare ett krav på överensstämmelse med grundläggande krav. Det betyder att produkten uppfyller minimikraven, men det garanterar inte nödvändigtvis högsta möjliga kvalitet eller prestanda.
Kontrollera alltid maskinen regelbundet även om den är CE-märkt. Trots att tillverkaren har CE-märkt maskinen och menar att den är säker, måste ni själva säkerställa att maskinen har det skydd den behöver och att maskinen fungerar som den ska.
Även om många säkerhetsrisker kan vara direkt synliga och lätta att upptäcka, är det viktigt att göra omfattande kontroller då vissa brister eller risker kan upptäckas först när maskinen får en noggrann genomgång.
Vad är tillverkarens ansvar gällande maskinsäkerhet?
Tillverkaren ansvarar för att maskinen uppfyller alla relevanta säkerhetskrav som ställs i maskindirektivet. Dessutom måste tillverkaren exempelvis genomföra och dokumentera riskbedömning av maskinen, erhålla bruksanvisning på maskinanvändarens språk och CE-märkning av maskinen med korrekt information.
Arbetsmiljöverket kräver att maskintillverkaren behåller den tekniska dokumentationen och försäkran om överensstämmelse i 10 år efter att maskinen tagits i drift, eller sålts på marknaden. I Sverige är det Arbetsmiljöverket som utför kontroll, utredning och inspektion för att säkerställa att arbetsgivare och ansvariga för arbetsmiljön uppfyller kraven i arbetsmiljölagen och aktuella föreskrifter.
Kom igång med CEDOC
Är du redo att minska riskerna? Vi hjälper dig steg för steg mot att skapa en maskinsäker arbetsplats för dina medarbetare. Testa CEDOC och upplev hur enkel och användarvänlig vår programvara är – och hur bra det känns att minimera riskerna och skapa trygghet.