Standarder i förändring
– tre viktiga utvecklingsspår
Utvecklingen och anpassningen av standarder befinner sig i en intensiv fas. Nya regulatoriska krav, ökat fokus på inkludering och en pågående digitalisering förändrar hur standarder regleras, tas fram och implementeras. Just nu formar dessa förändringar framtidens standardisering, och påverkar hur företag arbetar med krav, säkerhet och utveckling.
Tre pågående utvecklingsområden inom standardisering just nu:
1. Hundratals standarder anpassas till maskinförordningen
Inför den kommande maskinförordningen pågår ett omfattande arbete där omkring 800 standarder ska ses över och anpassas. Det är ett tydligt exempel på hur standardisering fungerar som ett verktyg för att omsätta lagkrav i praktiken.
Syftet är att göra säkerhetskraven mer tillämpbara och samtidigt säkerställa att de inte hämmar innovation eller konkurrenskraft. För företag innebär det att standarder fortsatt kommer vara centrala för att tolka och uppfylla regulatoriska krav och för att uppnå en hög säkerhetsnivå i maskiner och utrustning.
2. SMART-standarder driver digitalisering
Digitaliseringen av standarder är ett annat viktigt utvecklingsområde. Inom CEN och CENELEC pågår arbetet med SMART-standarder (Machine Applicable, Readable and Transferable), som nu går in i en ny fas.
Traditionellt har standarder skrivits i löpande text utan en gemensam struktur. Med SMART införs en mer strukturerad och maskinläsbar uppbyggnad, vilket gör det möjligt att automatiskt extrahera och använda krav i digitala verktyg.
Det öppnar för nya arbetssätt där standarder kan integreras direkt i exempelvis konstruktionsprocesser, riskbedömningar och andra systemstöd. Resultatet blir effektivare implementering, minskad tolkningsrisk och bättre spårbarhet.
3. Ökat fokus på inkluderande standarder
Ett annat tydligt utvecklingsspår är arbetet med att göra standarder mer inkluderande. Historiskt har många standarder utgått från en “genomsnittsanvändare”, ofta baserad på manliga normer – vilket har inneburit att produkter och system inte alltid fungerar lika bra för alla.
Det internationella arbetet med så kallade könsmedvetna standarder syftar till att förändra detta. Genom att ta hänsyn till fysiologiska, biologiska och sociala skillnader kan standarder bidra till att produkter, tjänster och processer blir både säkrare och mer tillgängliga.
Som stöd i detta arbete finns nu en guide som fungerar som en obligatorisk checklista vid utveckling och revidering av standarder. Ambitionen är att göra det enklare för alla standardutvecklare att ta hänsyn till dessa. Läs mer om arbetet hos SiS.
Standardisering i utveckling och praktisk nytta i Cedoc
Tillsammans visar dessa tre spår hur standardisering utvecklas i flera spår samtidigt. Som stöd för kommande regelverk, som verktyg för ökad inkludering och som en del av den digitala omställningen.
För företag och organisationer innebär det både nya möjligheter och nya krav. Att följa utvecklingen inom standardisering blir därför allt viktigare för att kunna arbeta effektivt, säkert och konkurrenskraftigt framåt.
Cedoc följer utvecklingen aktivt
På Cedoc förhåller vi oss aktivt till denna utveckling genom att bygga vår mjukvara för en framtid där standarder är både digitala och integrerade. Cedoc har alltid tillhandahållit ett pålitligt, säkert och robust verktyg. I samband med maskinförordningens närmande lyfter vi mjukvaran till nästa nivå och ger användare större kontroll över innehållet samtidigt som vi fortsatt hjälper till att vägleda mot säker och effektiv efterlevnad av lagkraven.
“Vi ser standarder som levande och utbytbara informationskällor snarare än statiska dokument, och vårt mål är att möjliggöra import, tolkning och användning av valfri standard direkt i systemstödet. Genom att stödja maskinellt läsbara strukturer och öppna integrationer skapar vi förutsättningar för att standardkrav kan användas där de gör mest nytta – i riskbedömningar, konstruktionsarbete och uppföljning – oavsett ursprung eller utgivare.”, förklarar Andreas Grape, Produktchef på Cedoc.
Med detta vill Cedoc bidra till att minska manuell hantering, reducera tolkningsrisker och göra det enklare för våra användare att arbeta strukturerat, spårbart och framtidssäkert i takt med att både regelverk och standarder förändras.